jag tänker på Carl Larsson

Och letar upp en bild från julekvällen (nästan) De ska va idyll, interiör och blossande förväntansfulla barn. Men det ser inte ut så på mina bilder och jag tröttnar ganska fort. Ingen sträcker på sig och tittar in i kameran julen 2008.

Jag ska ge mig på ocke, nutta och lilla pillerill istället.

Så ska jag bättra mig. Det lovar jag.
(DET BLIR EN LÄTT MATCH)
2009.

Tack för julefrid och för åsynen av bara fina klappar, skönt att få rensa upp i pappershögar, hitta strukturer och börja på pärmen om mig själv, jag lovar att bli bättre på att skriva och inte vara så satans tjatig och hackig. Jag har stickat luva och halsduk fast det var skittråkigt och tecknat, sytt väskor och varit sövd. Jag har bakat ett bröd. det ligger i ugnen. Jag har fotograferat mig. Häpnar för dem här skarpa linjerna under ögonen varje gång. stoppat fotot i pärmen med bilder på min konstnärliga verksamhet , skrivit små texter och tänkt att jag måste bli bättre. Åh, jag ser att det loopar nu. Carl Larsson var bara en av dessa gubbar, Elsa Beskov en av dessa kvinnor som hågkommits av eftervärlden. såna krav har inte jag. Jag vill bara bli lite bättre. kanske på bekostnad av vårt svenska kulturarv. Men jag tror inte jag ska ta mig själv på för stort allvar 2009 heller. Gott nytt år, jag firar fulklädd i hemmet.

vernissage, kaka &pyssel

Pepes kotte, hunden nelson, patrik & Lisbeth.
Juleidyll completed.

jamen duger

Med lite filande och justerande och extra pimpning hade tillfredsställelsen varit större, men det har vi ju inte tid med.
Med tanke på det är det sjuhelvetes bra jobbat att få ihop det utan att katastrofen lurat i julevassen. Jag har i alla fall inte sett en sån här förut. En sån här...som heter christmas pollution och visas tre dagar på galleri rostrum med start idag 12 december.



Fraktas lätt på cykel demonterad. är svetsad, sydd, målad, elkopplad och består alltså av järn tyg trä färg och el. mission completed.

varva ner!

Promenerade i regnet i morse, tog inte mer än trekvart. svettig i regnhängslebyxor men fräsch som en älva, max en kvart för sen efter ombytet. Så sket det sig. frös till döds vid datorn. båslös och dumpad i övningslöshetens kranka land. rotlös och sur. Veta att man ska stressa fotvandrande hela vägen till herr reparatör och återfå hjulgång för att rulla hem i hujet och skruvalackasåga sig till en rimligt hanterbar vidareforsling till galleriet innan åtta och skruvafast alla delar med en liten norrlands i trångt utrymme i källartrapp där lyset knäpper av stupiett, när man inte gör ett trovärdigt grepp i framskridandets namn på hela dan, ja det är bittert och hopplöst. Finns det inte förbud mot att slösa tid? försäkring mot oinlärning på Lernia? rättvisa? En regel att viktigast går först? Så vadå, gå och lägga sig nu i uppvarvningens timme.

Många människor på Art after worken ikväll. över hundranånting Fast jag satt i trappen och föralldel på lilla kontoret.

slöjda frid

Åsså var det en helt annan tisdag. Jag kommer hem lite småfull efter att ha gått på Art after work på galleriet. Inte många besökare men det faller i skyllersjälvarkivet. Fast video, en sammanslutning av c:a 20 nånting videokonstnärer eller konstnärer som arbetar med video snarare, visades i en god video-biograf på rostrum. Herregud, ska det här skrivas om senare eller? Vad jag vill komma till är att det kan inte vara fel sätt att avsluta dagen på. Fraktande på hemslöjden tidigare på dagen körde jag på något plåtlåtande material strax under tunnelen efter Ikeakurvan. Luften pös ur däcket men cykeln kunde hjälpligt frambringas med fotkoreografi. Hela vägen till cykelreparatören vid rörsjöskolan, den som jag alltid går till. Likväl var det tvunget att fotvandra ut på stan. Söka en typ av papper jag ville ha, nödvändigt som komplettering till hemslöjden. Och naturligtvis Konsten efter jobbet. Ska inte kännas jobbigt och gör det inte heller. Nu hinner jag slipa spika och lacka och skruva. hemma igen. Nej inte full, mer trött. Men lycklig, fast jag måste gå imorgon, för bussen tar jag då fan inte. Över till slöjden.

influenser

Deppiga sjuktider, tristessen knappt uthärdlig. man ska ut på darriga bambiben och pröva om det inte vänt lite. Fast svetsrök kanske är direkt dumt i det här läget. Tecknar, scannar photoshoppar. (till det tomtefria pysslet). trött. har tråkigt.

open house på klostergatan

Lilian snygg i lila