söndag 31 maj 2009

Maria spelar flöjt


Det här lägger vi upp för att Maria ska få höra hur det lät. Det lät jättebra, och om det inte övertygar beror det på dokumentatören.

fredag 29 maj 2009

Fredags-Brännare










Pepe













Janos, Maria Och herr Dacke















Brännaren 2













Peirone, en man som bygger något slags ugn, här och tidigare i andra delar av världen.












ett portabelt bibliotek minsann.



Ingen bild på Noväng, men jag är ett fan av hans projekt. Rätten att bruka jorden till exempel.

onsdag 27 maj 2009

vid sina sinnen


Det kan vara väldigt bra att inte höra nåt.

Igår Art after work:
336 personer. Därför fullt på bakgården och en trevlig samling på gatan.
En tändare verkat ha fallit av mig och exploderade vid benet. Ingen skadad. bara märkligt.
Skulle hinna hem innan regnet men det satte igång när jag satte mig på cykeln. Gillade det.
Hade inte med de livsviktiga papperena med hem. obegripligt att de lyckats lämnat min väska. måste göra om proceduren idag. gjorde det.
Brännmärket i ansiktet är kompletterat med en ean-kod på handleden och ett fint vitt tygtejpskors i armvecket. Jag var sövd. nu är jag hemma. en efterhängsen känsla av dåligt har lämnat min kropp.

måndag 18 maj 2009

Kärra Kari?














Aluminiumvagnen som stol (bilden ovanför)

















hela installationen, utan övernattningsgarderoben.

















Fullständig packning för Katrineholmsvistelse. med sovsäck.
I framtiden ska jag satsa mer på att göra en riktigt snygg packning.













två teckningar. på symaskin förstås.
















Det centrala verket. centralt placerat.

söndag 17 maj 2009

Katrineholm i maj 2009. kulturhuset ängeln.







































andra bilder på at-rostrum.blogspot.com

Något gammalt, något sytt, kortfattat. summerat. referenser och avvikelser inkluderat.
Västlig vind (refererar till sjörapporten i telefonen)
Jag har då här svetsat en vagn. för att kunna ta min utställning med tåget och dra den till konsthallen.
Teckningar sydda med raksöm på symaskin. moln i plåt. telefonen med sjörapporten, det enda som är gammalt, gjort för svart dialog på skånes konstförening 2007 , det passade bra att ta med här. Nej foten till parasollen är också återanvändning, från julen 2008. en vagn till, i aluminium, som solstol, det material jag fick tag på på skroten (tack till Södermans reindustri) räckte precis.
En tanke om att ta sig till en plats och få slå sig ner, oproblematiskt.
Det blev fint.

Och annars var det Marias faster Gunhild som stod för Hållplatsupplevelsen i Katrineholm.
Konsthallschefen förefaller oroväckande visionslös och oengagerad. Men det var kanske tur, det blev fint.
Tack Gunhild.

Blev retad för att jag tog ett långsammare tåg hem, men det var skönt att skiljas från flocken. det var helt okej extra två timmar, pratade med gubbe hela vägen från Göteborg. Tack gubbe.



onsdag 13 maj 2009

Det är lugnt.

ett slags hysteriskt lugn. Fullständigt övertygad om att vara klar precis på sekunden innan jag ska gå till tåget. Om sedan hjulen ramlar av vagnen på väg till tåget eller att den inte får plats skänker ett stänk av oro. Fokuserad som satan.

Hållplats Katrineholm har vernissage på Lördag.

lördag 9 maj 2009

knyter ihop en påse om det går

Bonusvaktar galleriet en solig blåsig småkylig lördag strax innan tiden tippar över ett litet stup som jag har skapat till mig själv. Jag är ledig nu när jag sitter såhär och låter timmarna gå medan folket går förbi ute på gatan, kanske mot parken. För kylan jag kände på vägen hit kommer nog att ge sig. Jag har inga uppgifter utdelade av samma mig själv idag 12-16. Det är jätteledigt. och tomt. Iallafall 20 minuter in på öppettiden. Det är ju ingenting.
Jag hann ladda upp bilderna här och nåla, för jag fattade ett ovanligt beslut, nåla upp ett tyg som ska föreställa ett parasoll, innan jag lämnade sturegatan och for hit.
och sydde en på en teckning av en björn som vid en snabb överblick visade sig vara för mager. (noterar en besökare med dagens andra streck)
De här små stupen är Jag. Inte så att jag vet om det. Det bara hörs mycket tydligt när jag pratar om färdigställandet av vad som är mina bidrag till utställningar. Alltid med Maria kan det verka. Deja vu. Alltså det är Maria som vet hur det ligger till mer än jag själv. För snart har jag glömt det och återgår till att tro på lång planering och långsiktiga förberedelser.
Fästanorningar. Lacka plåtdelar. packa snyggt. Det kan inte vara för mycket. Resten kommer till av ren slump i mellanrummen som oannonserat dyker upp ibland. oproffsigt och spontant.
Jag öppnar dörren och låter kylan sprida sig över utställningslokalen.
En öppen otvetydig invit. Kom nu.
En vitskäggig gubbe gick på den. Jag säger hej, han svarar hej, lite blygt kan man tycka.
Kanske det beror på musiken till Patricias video. Så melankolisk att man blir ledsen utan vidare orsak.
Om jag skiter i stupet och cyklar som ett jehu hinner jag se Stefan Winroths vernissage på galleri 21 efter stängningstid. Teorin att man får tiden det tar av att göra det man inte hinner fungera förvånansvärt bra.
Nu är jag ledig och sitter bara här lite ledsen av musiken och vilar på min ...spända sträng?
Det var ledigt igår också. Christian Blandhoels (för nu orkar jag inte se om det är rätt namn på gubben) utställning på skånes konstförening på Bragegatan 15 är en gåva till folket som gillar elgitarr. Om elgitarr inte ingår i ens vardagliga referensregister gillar man förmodligen ändå. eller är lite dum i huvet. Barn till exempel, (inte att de är dumma) bönder, skattebetalare och småkriminella (kreti och pleti alltså). Den här utställningen borde användas i en satsning att få dit de där svårnådda målgrupperna som det pratas om i enkäter och hörsägner. Nej man får knata över till kiosken och skaffa ett äpple.

Marthe och Emma soffar, Malin och nån målar. Världens sämsta band som inte spelar men som ser ut som ett skolband utan utsikter till genombrott, ett ganska bra som ingick i programmet, och Morgan och nån som målar.










torsdag 7 maj 2009

Oj, nu börjar det passa ihop!

Allt passar. små musikinstrument, bandspelaren kanske, telefonen absolut. obetydliga objekt, såsom ditten och lille datt. förvånande kompatibelt åt alla håll. Ett jämngrått omöjligt uppdrag att hinna ser ljust ut. som ett plötsligt framflödande solsken.

onsdag 6 maj 2009

sybears

































Om jag undviker att sitta så här och skriva om saker som aldrig händer så hinner det sys några till, teckningar, ikväll. gasen i golvet. inga fina små symaskinspruttar. utan ett ihärdigt vrålande från symaskinsmagen. det är inte särskilt roligt. fast vad ska man göra? det känns ledigt.
I övrigt händer att det är vernissage på skånes konstförening på fredag kväll. det kan jag se fram mot. lite lagom. avmätt. nåt att gå på så man kan gå hem igen. sedan händer inget. så då ska jag sy. annat. fast det är inte särskilt roligt. verkligen inte.