naturen vs geist

Grönskechocken har lagt sig. En morgon uteblev bara upplevelsen av att tusen gröna nyanser drämde en i huvet. Min grönbarometer säger helt riktigt att det försvunnit en hel del gult på fälten, gröngult. Det är mer visset nu. Det är trädens, flugornas och gräsens plats. Regnet och solen turas om men regnet går ihop med kalla vinddrag och kräver fler tjocka tröjor än vad som är bekvämt. Det skulle man inte tro. Solen har armeer med pyttesmå insekter. Aldrig bära bara linne med bara ben. Skulle man knåda ihop all anfallande insektsmassa till mänskliga former skulle det kunna bli trångt kring trädgårdsbordet.
Inte en poetisk rad har kommit för mig, det föll av mig som vatten på en gummistövel så fort det var klart och vi lämnade stan, man skulle lätt tänkt sig att det istället skulle eskalerat i naturen. Men resonemanget nu är identisk tvilling till lektionerna härunder. Jag målar grönt och skönt för att visa på tesen att ingen grön förtjänar att mobbas. All grön kan motverkas med annan grön. Det var jag som föreslog en grön färg i byggets ena lilla rum. Det skulle framkalla en explosiv grönupplevelse med den mörkare trädgrönskan utanför. Men det är svårt att se nyanser på provkartor så det blev inte riktigt rätt. (Clas tog fel ändå) Jag angrep problemet genom att måla grön akryl på masonit, det ska ändå göras i någon form innan höst. Och nu har det hamnat i tvivlens läger då måleriet är dömt att dö för att ha en chans att återfödas i en mindre pinsam form. Det är bara att jobba sig förbi det stadiet, åååh tråkigt. Färgen kladdar. fult fattigt fånigt.

Det blåser, det är grått. Ingen bra dag för falu rött. En dag för takvitt. gummistövlar, skogspromenad. Det är en tärande stärkande tid i naturens rike. Jag kommer hem väderbiten med valkiga händer om c:a en vecka.

(pst: Det är under plågsamma inslag som man kräver mer av sig själv och blir ödmjuk inför att bara vara en begränsad själ i en bräcklig kropp. Om solen bara sken och man kunde pytsa ur sig resultat nöjd och glad så vore inte det egentliga värdet nödvändigtvis bättre./tillfreds i småland)