I väntan på vernissage 16 oktober kl 12 - 16, Galleri Rostrum
Friheten bor i skogen
Utställningstext:
I Monix destruktiva konstnärskap noterar vi både en självpåtagen ångest och en obekymrad naivitet. Kontentan är densamma, menar hon. ”Vägen till frihet går genom huvet vare sig det gör ont eller sker av en slump”
Den fria tanken expanderar begreppen, leker med odefinierade företeelser och stannar bara upp om en ny bild kommer fram. Det inre ögat ser det som det yttre kanske anat. En tanke blir en rolig idé som följs av lekfulla experiment i en sorgfri lust att pröva. Den nya tanken sätter stopp för slentrian och lovar utveckling.
Ticktack ,det är klockan, det blir bråttom. Det brådskar, och tiden går.
Nu kommer rannsakan värdering tvivel och sorg. Försakande av det lustiga och krav på det väsentliga. Krav på trovärdighet och utförande. Beroende av omständigheter läcker pupillen svarta fläckar som fastnar på näthinnan. Tänker rätt tänker fel. Känner in väntar ut.
Är vi vittnen till livet eller delar av döden?
All världens möjligheter har krympts till ett måste, men finns det frihet där? Är enda vägen till progress att arbeta bort sina fel?
Tvivel, om att det tänkta blir objekt utan liv, att livet i bilden stannar kvar som en tanke i ens eget huvud. Ogjort på det komplicerade viset som sitter som brännsår i huden efter dagar av arbete, men utan att kommunikationen sträcker sig förbi det vardagliga ordets.
Finns det mening där, ett slags chans att ta ett bättre grepp nästa gång? Som om livet ska loopas i oändlighet fast det bättras och rättas för att undvika upprepad katastrof.
Det finns två möjligheter. Att arbeta sig fram till frihet i en pågående kamp med anklagelser och försvar eller släppa taget och leka den. Mot slutet verkar kampen helt okej.
”Moderna män och kvinnor måste lära sig att sträva efter förändring, att inte bara vara öppna för förändringar i sitt personliga och sociala liv utan också positivt begära dem, aktivt söka upp och genomföra dem. De måste lära sig att inte nostalgiskt längta efter ett verkligt eller inbillat förflutets "fast inrotade förhållanden", utan i stället glädjas åt rörligheten, hämta näring i förnyelsen, se fram mot kommande förändringar i sina livsvillkor och relationer till medmänniskorna.” /Allt som är fast förflyktigas: Marshall Berman
Monix, i en perfekt balans mellan tanke och verkstad välkomnar till en miljö byggd av järn & vision.
...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar